På grund av topografin, alltså hur landskapet ser ut, drabbas vi i Sverige hårt vid stormar, skyfall, översvämningar och jordskred. Fram tills nu har varken vi eller våra nordiska grannar betraktat extremväder som någon särskilt allvarlig risk och många tänker att klimatförändring och dess inverkan på vädret inte kommer att börja utgöra ett problem förrän om flera år. Men den ökade förekomsten och de allt allvarligare konsekvenserna av extrema väderfenomen ger oss anledning att tänka om.
Under 2021 gjordes över 24 000 väderrelaterade skadeanmälningar i Sverige och av dessa berodde 17 000 fall på vattenskador från översvämningar och kraftiga regnoväder. Försäkringsbolagen betalade under 2021 ut drygt 2,7 miljarder kronor för väderrelaterade skador – det näst högsta årliga beloppet någonsin, efter stormen Gudrun 2005. Gudruns härjningar i Småland ledde till nästan 93 000 skadeärenden och utbetalningar på närmare 3,8 miljarder kronor till privatpersoner och företag.
Diagram: Antal naturorsakade skador och skadebelopp för hushåll och företag, 1985–2021
Antal skador och utbetalda skadebelopp i miljarder kronor (linje, höger axel)
Under 2014 fick försäkringsbolagen in 8 000 skadeanmälningar gällande översvämningar – mer än dubbelt så många som under 2013 (3 500) och 2012 (3 400). Mellan 2015 och 2021 anmäldes i genomsnitt 13 800 väderrelaterade skador om året, vilket resulterade i kostnader på över 5,9 miljarder kronor, eller 844 miljoner i snitt per år.
Tusenårsregnet i Gävle visar hur bråttom det är med klimatanpassningar
2021 stod ärenden från Gävleborg för 56 % av den sammanlagda kostnaden för försäkrade skador. Ihållande skyfall ledde till översvämningar och omfattande skador på både bostäder och kommersiella fastigheter, vilket i sin tur medförde ersättningsanspråk på 1,9 miljarder kronor.
Den extrema situationen ledde till att försäkringsbolagen krävde Gävle kommun på 1,2 miljarder i kompensation. Kommunfullmäktiges ordförande i Gävle krävde att staten skulle ta ett större ansvar och framför allt tydliggöra vem som egentligen bär det ekonomiska ansvaret vid vattenskador på grund av översvämning.
Även Gästrike Vatten, som ansvarar för Gävlebornas vatten och avlopp, har fått kritik. Regnvatten och avloppsvatten gick i samma rör och under ovädret översvämmades konsekvent många hushåll av avloppsvatten. Gästrike Vatten menade att det var orimligt att förvänta sig att rören skulle klara så stora vattenmängder och oskäligt att kräva att bolaget skulle stå för det skadestånd som försäkringsbolagen krävt av kommunen. Deras bedömning är att de eventuellt bär skadeståndsansvar för upp mot 250 miljoner kronor.
De regler som styr vem som ansvarar för vad i samband med kraftiga skyfall måste ses över och anpassas för klimatförändring. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), menar att de 420 miljoner kronor som finns avsatta för MSB:s arbete med klimatanpassning inte räcker.
Ovädret Hans härjningar
Efter ett vädermässigt ganska lugnt 2022 drog ovädret Hans fram över stora delar av Sverige och Norge i augusti 2023. Många försäkringsbolag ställdes i samband med detta inför en unik situation då skadeanmälningarna plötsligt strömmade in, från Sundsvall i norr till Skåne i söder. Tidigare naturhändelser har i regel varit koncentrerade till ett begränsat område. Utvecklingen har gett upphov till viss oro i försäkringsbranschen.
I Sverige har det historiskt sett framförallt varit svårt att försäkra mindre bostadshus i högriskområden. Företagsförsäkringar har hittills varit förskonade från den här typen av problem. Men om antalet extrema naturhändelser fortsätter att öka kommer detta troligen att förändras.
Försäkringsbolagen kan komma att höja sina premier och införa hårdare villkor för riskområden nära eller kring kusterna. Detta kan få stora konsekvenser på lång sikt, inte bara för försäkringar, utan också för värdet på såväl kommersiella fastigheter som bostäder.
I slutet av september inträffade ett stort jordskred utanför Stenungsund, fem mil norr om Göteborg. Skredet fick bland annat stora delar av vägbanan på E6:an, som är Västsveriges huvudförbindelse med Norge, att rasa. Det är ännu oklart vad som orsakade jordskredet och polisen arbetar vidare med att utreda frågan. Stora mängder regn hade fallit i området och i närheten av motorvägen pågick samtidigt arbete med att anlägga en företagspark. Om utredningen kommer fram till att byggföretaget är ansvarigt för skredet kan det leda till att försäkringsbolagen blir mer försiktiga och att det blir svårt för byggföretag att teckna försäkringar i vad som bedöms vara högriskområden. Skredet vid Stenungsund är tydligt exempel på hur extremväder orsakar allt fler problem och att åtgärder för klimatanpassning blir allt viktigare.
Källor:
https://www.svenskforsakring.se/globalassets/rapporter/forsakringar-i-sverige/forsakringar-i-sverige-2013-2022.pdf/
https://www.postonline.co.uk/2364355/swedish-flood-claims-more-than-double-in-2014
https://www.tellerreport.com/news/2023-08-10-the-insurance-companies-after-hans--%22never-seen-anything-like-it%22.SJuiYnz23.html
